Portlåset

Portlåset handlar om dörrarna i Brommas hus och om det som sitter i dem: handtag, låskistor, beslag, toalettlås och portar. Bromma byggdes i omgångar, från de första villaområdena på 1880-talet och trädgårdsstaden under mellankrigstiden till smalhusen i Traneberg och Abrahamsberg och femtiotalets Blackeberg. Varje epok har sina egna dörrar och sina egna frågor när något ska lagas, bytas eller förbättras.

Här finns artiklar om hur du tar hand om gamla beslag, vad lagen säger om varsamhet när du ändrar ett äldre hus och hur du får ett säkrare lås utan att offra en fin originaldörr. Dessutom finns sidor om husen och portarna i flera av Brommas stadsdelar. Varje sida anger sina källor längst ner, så att du kan läsa vidare själv.

• Gammaldags dörrhandtag – mått och fyrkant – Ska du köpa begagnade eller nytillverkade handtag i gammal stil? Så mäter du fyrkant, skylt och dörr, och så ser du om handtaget är av mässing eller zink.
• Toalettlås på gamla dörrar – Den gamla toalettdörren låser inte, glappar eller har fått en hake i fel ände. Så väljer du en lösning som fungerar för familjen utan att förstöra dörren.
• Antik mässing – rengöra och bevara beslag – Gamla mässingsbeslag på dörrar: hur du ser vad de är gjorda av, när du ska låta patinan vara och hur du tar loss och sparar beslagen när dörren ska målas.
• Entrédörrar och portar i Alvik – Villorna i Alvik och Äppelviken har äldre entrédörrar som ofta är värda att behålla. Så ser du över dörren, låsen och karmen utan att tappa husets karaktär.
• Funkisdörren – 1930-talets lås och beslag – Bromma är fullt av hus från funkisens årtionde. Så tar du reda på vad som sitter i din dörr, vad som är original och hur du förbättrar låsen utan att förstöra stilen.
• Miljonprogrammets lägenhetsdörrar i dag – Lägenhetsdörrarna från 1965–1975 sitter kvar i hundratusentals hem. Vem som får ändra dem, vad du själv kan göra och vad du ska fråga hyresvärden eller föreningen.
• Rädda originaldörren men få godkänt lås – Du vill behålla husets gamla ytterdörr, men försäkringen kräver ett godkänt lås. Så går du till väga för att få både och, och när det inte går.
• Kulturhistoriskt värdefulla hus – får du byta dörr? – Vad plan- och bygglagen säger om ändringar i värdefulla hus, vad Stadsmuseets gröna och blå markeringar betyder och hur du gör innan du byter entrédörr eller port.
• Husen i Alvik – byggår och dörrar – Alviks hus spänner från villorna kring 1914 till 1920-talets putsade flerfamiljshus och Alviks Torn. Så hänger byggåret ihop med dörrarna du har i dag.
• Portar och trapphus i Bromma – Bromma har allt från 1930-talets smalhus till femtiotalets lamellhus. Om portar, trapphus och gemensamma dörrar, och vem du kontaktar när något är trasigt.
• Husen i Abrahamsberg – byggår och dörrar – Abrahamsberg är ett av Stockholms större smalhusområden, byggt efter en stadsplan från 1937. Om husen i gult tegel, lägenheterna och dörrarna i dem.
• Portar och trapphus i Ålsten – Ålsten är mest villor, men längs Ålstensgatan finns flerfamiljshus och de kända radhusen från 1932–1933. Om entréer, portar och dörrar i stadsdelen.
• Husen i Blackeberg – byggår och dörrar – Blackeberg byggdes 1950–1958 i tidig folkhemsarkitektur, med lamellhus, punkthus och en tunnelbanestation i rå betong. Om husen och dörrarna i dem.
• Portar och trapphus i Nockeby – Nockeby planerades för villor på 1930-talet, med några trevåningshus vid Nockeby torg och Brålunden. Om entréer, portar och dörrar i stadsdelen.
• Husen i Traneberg – byggår och dörrar – Traneberg ritades 1934–1939 med smalhus och några av Stockholms första barnrikehus. Om husen, Tranebergsbron och vad du ska tänka på med dörrarna.
• Portar och trapphus i Alvik – Alviks flerfamiljshus från 1920-talet ligger längs huvudgatorna, och Alviks Torn är Västerorts högsta bostadshus. Om portar, trapphus och gemensamma dörrar i Alvik.