Bromma blev en del av Stockholms stad den 1 januari 1916, och i dag är det ett eget stadsdelsområde i Västerort med stadsdelar som Abrahamsberg, Alvik, Beckomberga, Blackeberg och Bromma kyrka, och flera till. Mycket av Bromma är villor, men här finns också gott om flerfamiljshus med portar och trapphus från olika årtionden.
Smalhusen. Under framför allt 1930- och 1940-talen var smalhuset stommen i det svenska bostadsbyggandet. Husen är smala för att släppa in mycket ljus i lägenheterna, och de har ofta flera små trapphus med en port var, snarare än ett stort. Det betyder många portar och många dörrar att hålla ordning på.
Lamellhusen från 1950-talet. I Blackeberg byggdes lamellhus i tre till fyra våningar, ritade av olika arkitekter. Även här är trapphusen många och relativt små, men byggnadstekniken är en annan, och portarna har i många hus bytts eller byggts om sedan dess.
Porten, källardörren och dörrarna till gemensamma utrymmen hör till fastigheten. I en hyresrätt är det hyresvärden som ansvarar, och i en bostadsrätt föreningen. Din egen lägenhetsdörr är en annan sak, och vad som gäller för den står i hyresavtalet eller föreningens stadgar.
Polisen ger ett enkelt råd som många glömmer: anmäl trasiga lås och dörrar till fastighetsägaren direkt. En port som inte går i lås eller en källardörr som inte stänger av sig själv är en öppen väg in för vem som helst. Använd felanmälan, även om du tror att någon annan redan har hört av sig.
Om du kommer hem och ser att lägenhetsdörren har brutits upp, gå inte in. Ring 112, så att polisen kan komma och säkra spår. När polisen har varit där behöver dörren gå att låsa igen innan natten. Polisen råder dig att kontakta en låssmed eller en dörrleverantör när dörren är uppbruten, och på kvällar och helger kan låsjouren i Bromma se till att du kan stänga om dig. Meddela hyresvärden eller föreningen dagen efter, eftersom karmen och dörren ofta är deras ansvar.
En anmälan i efterhand gör du på polisen.se eller på 114 14.