Funkisdörren – 1930-talets lås och beslag

Få delar av Stockholm har så mycket 1930-tal som Bromma. Stockholmsutställningen 1930 brukar räknas som funktionalismens genombrott i Sverige, och redan några år senare stod nya bostadsområden klara i Västerort. Södra Ängby har omkring 500 funkisvillor, byggda mellan 1933 och 1939. Smalhusen, som var stommen i bostadsbyggandet under 1930- och 1940-talen, finns i Traneberg, Abrahamsberg och flera andra stadsdelar.

Den här texten handlar om dörrarna i de husen: hur du tar reda på vad som sitter i din, och hur du gör den säkrare utan att den tappar sin karaktär.

Vad vi vet och inte vet

Det skrivs mycket om "originalbeslag" i funkishus. Vi har inte hittat någon källa som beskriver vilka lås och beslag som faktiskt satt i 1930-talets hus, och vi gissar inte. Byggherrar, arkitekter och leverantörer varierade, och många dörrar har fått nya delar sedan dess. Det enda sättet att veta vad din dörr har är att titta på den.

Så tar du reda på vad du har

1. Titta på låskistans kant. När dörren står öppen syns kistans framkant, stolpen. Där finns ofta en tillverkarstämpel eller en modellbeteckning.
2. Räkna nyckelhålen. En dörr kan ha ett lås med handtag och ett eller flera extra lås ovanför eller under. Det säger något om vilka lås som har lagts till genom åren.
3. Titta på nyckelns form. En platt nyckel med flera tänder hör till ett cylinderlås. En nyckel med skägg, alltså en platt flik på ett runt skaft, hör till ett tillhållarlås. Tillhållarlåset är en gammal konstruktion: franska tillhållarlås fick spridning redan på 1600-talet.
4. Jämför med grannarna. I ett radhusområde eller ett smalhus med flera likadana entréer är det lätt att se vilka dörrar som har fått nya delar och vilka som inte har det.
5. Fråga i arkiven. Bygglovsritningar för äldre hus finns ofta hos stadsbyggnadskontoret. De visar dörrarnas utformning men sällan själva låsen.

Funkisens formspråk och dörren

Funktionalismen ville ha enkla former, ljus och raka linjer. En entrédörr från perioden är ofta slät eller har en enkel glasruta, och beslagen är sparsamma. Ett tungt, utsmyckat handtag passar sällan. Om du byter något, välj enkla och raka former, gärna i samma material som det som redan sitter där.

Säkrare utan att förändra utseendet

Det mesta av inbrottsskyddet sitter inne i dörren och karmen, där det inte syns:

• En godkänd låskista. Stöldskyddsföreningen rekommenderar lås godkända i minst klass 3 enligt SSF:s norm. Det går ofta att få in i en äldre dörr, men SSF påpekar att man ska kontrollera att låset passar, särskilt på äldre dörrar.
• Brytskydd. En list eller ett beslag som täcker springan mellan dörr och karm gör det svårare att komma åt med verktyg. Det finns diskreta modeller som kan målas i dörrens färg.
• Kontrollera karmen. En gammal karm kan vara klen där slutblecket sitter. Ett bra lås i en svag karm ger inget skydd.

SSF rekommenderar i första hand en certifierad säkerhetsdörr. För den som vill behålla en originaldörr är förstärkning ett sätt att närma sig samma skydd.

Kulturvärden

Många av Brommas funkisområden är omtyckta just för att de har behållit sin helhet. Plan- och bygglagen kräver att ändringar görs varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag. I ett radhusområde är entrédörrarna en stor del av den karaktären. Ska dörrar bytas i en förening, gör det gärna gemensamt och efter en förlaga, så att området inte får tjugo olika dörrar.

Kort sagt

Ta reda på vad du har innan du byter. Förstärk inuti, där det inte syns, och välj synliga delar som passar funkisens enkla stil. Det är så dörren får fortsätta vara en funkisdörr.